Idag har varit en tuff dag.
Mycket känslor och mycket tankar.
Jag kommer att återvända till varför senare, men just nu vill jag bara njuta av familjen…
Ikväll och inatt ser sov-konstellationen lite annorlunda ut. Och den andra sidan av sängen delas inte längre av maken. Inatt hade jag, med mina tankar och funderingar känt mig otroligt trygg med Per vid min sida.
Men när maken av helt naturliga skäl, inte finns att tillgå (han måste hålla om mig tills jag somnat i vanliga fall) vad passar då bättre än en liten underbar tvåårings hand som lugnar och gör mamma trygg, och ytterligare en treårings djupa sovandes andetag strax intill…
Just ikväll har jag svårt att släppa familjen i tanken och ögonen på de två juveler som bara för ikväll delar min säng…
Inatt vill jag bara njuta av åsynen av dem och vetskapen av att de finns här, de är hos mig, hos oss.
Vi är alla fem tillsammans…
Mitt livs Underverk 